Our Blog


Ägarledare – webben är din vän

Internet tar i princip bort kostnaden för kommunikation. Alla får idag en nästan lika stor mikrofon. Hur påverkas företag, stora som små av detta – och hur växer du på nätet? Frågan adresserades under en eftermiddag med Skånegruppen den 12 mars. Under dagen behandlades övergripande nätets karaktär och konkreta tips förmedlades kring hur mindre ägarledda företag kan hantera sin omvärldsbevakning, sina sajter och sin sociala medienärvaro.

Fördelar för stora företag

IMG_1516 - FABIANWESTER.com

Den överväldigande delen av all kommunikation med och om vilket varumärke som helst sker numera allt mera på nätet. Kommunikationsformerna utvecklas så snabbt att endast nischade experter hänger med. Medan kostnaden för att nå många, även annonskostnaderna, har fallit så tar det tid att lära sig hantera det nya, hänga med och även att faktiskt kommunicera.

Denna utveckling gynnar större företag och nyare affärsmodeller, som ofta lättare kan nå konsumenter över de barriärer i rum och tid som tidigare avskärmat lokala företag. De avancerade dataanalyserna och de modernaste annons- och kommunikationsformaten för att sälja fortsätter att gynna storföretagen, som når allt längre. Men det är inte hela sanningen.

…men ännu större för mindre

Att alla får en lika stor mikrofon innebär att kunderna har mer makt än någonsin. Andelen missnöjda kunder – som kan minimeras i det lilla bolaget på ett helt annat sätt än i det stora – hörs mer än någonsin. Via nätet kan du vara nära dina kunder. Som småföretag kan du vara genuin på ett helt annat sätt än en tiotusenmannaorganisation – du har kunskapen och befogenheten att direkt ge korrekta svar och hjälpa kunderna på mycket lättare sätt än i storföretag.

IMG_0647Eftersom inte bara missnöjda kunder utan även nöjda kunder hörs mer än någonsin så kan du bygga upp en engagerad ”Fan Tribe” av ambassadörer som hjälper dig. Framför allt kan rätt budskap idag nå hur långt som helst – utan kostnad, och ett smart, genuint litet företag kan bli omtyckt på ett helt annat sätt än ett stort. Att ta fram relevant innehåll som läsare gillar och sprider – ”Content Marketing” är hetare än någonsin – och det är lättare för dig som liten än för de stora.

Annonsmässigt under detta år då fler kommer att surfa från mobilen så finns det omfattande möjligheter för små- och medelstora lokala bolag att enbart betala för att nå intresserade potentiella kunder i närområdet – när de efterfrågar tjänsten.

Kanaler och mål

Mängden kanaler ett företag väljer, och hur aktiv man väljer att vara måste naturligtvis stå i paritet med verksamhetsmål, intäkt per kund och mängd kunder. Det finns en kostnadsmässig anledning varför till exempel Google i princip inte svarar direkt på frågor i sociala medier. Frågan om man säljer till konsumenter eller företag är viktig här. Helt klart är att sociala medier är mer användbart för den förra kategorin, och för långsiktigt varumärkesbyggande och försäljning snarare än kortsiktigt sälj. Men även för B2B-företag finns idag kanaler och metoder mycket väl ägnade för att nå prospects, vare sig det är personligt nätverkande via LinkedIn, eller bredare varumärkesbyggande (just nu är globala Maersks projekt ett exempel på allas läppar).

Sammanfattningsvis – när alla har en megafon gynnas den som har de nöjdaste kunderna och den smartaste och genuinaste kommunikationen med dem – det är din fördel som ägarledare.

Erik ArnbergErik_201302b
Kommunikationsrådgivare
Parrotfish

Hur planerar ägarledare för sin exit…

IMG_8640 - FABIANWESTER.com

Frågan var aktuell som tema i två av våra nätverk under mars månad. Vi kunde ganska snart konstatera att exit är ingen fråga som finns på en ägarledares dagordning. Däremot finns ett starkt intresse av att ha ett välskött företag med ordning och reda, så om och när frågan blir aktuell av en eller annan anledning, ska företaget vara säljbart när det inträffar.

Det är en sund inställning som ägarledare har i jämförelse med kvartalskapitalismens kortsiktiga synsätt. En ägarledare är långsiktig i sitt företagande och mindre riskbenägen. Företaget är inte sällan ägarens samlade ekonomiska tillgångar och dessa ska förvaltas på bästa sätt över tiden. Det innebär sannolikt en långsammare tillväxt, men i de flesta fall en stabilare och sundare utveckling.

IMG_6884 - FABIANWESTER.com

Många ägarledare är också öppna för förvärv av andra företag som en del i en tillväxtstrategi, men först när rätt tillfälle ges.

Att bygga upp en egen verksamhet innebär ett stort emotionellt engagemang. Därför är ett ägarskifte förenat med mycket starka känslor – personal och kunder blir en mycket viktig fråga att ta hänsyn till och blir överordnad priset för bolaget vid en försäljning.

På frågan om att generationsskifta inom familjen, visar det sig att de flesta ägarledare sällan planerar för detta. De vill ge sina barn friheten att välja sin egen framtid, men om någon visar intresse och talang, så är inte tanken främmande att låta någon ta över företaget.

Under kvällarna framkom många goda råd… Inför ett ägarskifte finns några faktorer som har en direkt påverkan på värderingen av bolaget:

  • Hur beroende är den nye ägaren av dig som tidigare ägare
  • Vilken tillväxt har ditt företag presterat och hur bedömer ni framtiden
  • Hur lönsam är verksamheten egentligen
  • Hur ”starkt” är varumärket
  • Hur bred är kundbasen
  • Vilken marknadsandel och marknadsposition har företaget

Och till sist, sluta aldrig att växa! Att växa är något som ständigt utmanar och stimulerar våra organisationer. Det motiverar oss själva och våra medarbetare. När vi växer utmanas vi ideligen och tvingas effektivisera, förbättra och prestera något mera. Det gör företaget betydligt mer intressant för alla parter.

Ulf Mattebo

Karisma, frihet eller kalkyl – vad är drivkraften?

BjornHasselgrenDet finns flera synsätt på företagande. Under de senaste åren har vi alla hört argumenten varför det anses så bra med företagande. Och varför vi i Sverige behöver mer företagande. Det är något som alla nog skriver under på; politiker, ”folk i allmänhet”, banker och akademiker. Mycket har gjorts för att förbättra villkoren för företagande under de senaste åren. Men det är som om frågan tappat lite i attraktivitet under senare tid. Varför är det så? Och hur kan vi få en bättre förståelse för företagande, som bär över tiden?

Enligt mitt sätt att se det så behöver vi i grunden förändra synen på hur välstånd och tillväxt kommer till stånd i vår ekonomi. Jag tror att en hel del av orsakerna till att vi fått en vacklande tilltro till företagande går att söka i erfarenheterna från 1930- och 40 talens svenska politik.

1930-talet var en tid när tron på politikens möjligheter att styra ekonomin och politikens eller statens ansvar för hela samhällsbygget kom att etableras som idé och realitet. I Sverige och i många andra länder. Keynesianismen, med sitt förord för aktiv statlig finanspolitik för att möta hög- och lågkonjunkturer, byggde på föreställningen att det är möjligt att samla in den information som behövs för att rätt uppfatta vad som är på gång i ekonomin, och att det också är möjligt att fatta beslut om åtgärder som kan påverka upp- och nedgångsfaser i ekonomin. Med tillräcklig precision.IMG_1768 - FABIANWESTER.com

Det här gav en stark roll till politiken och det ekonomisk-politiska maskineriet i departement och myndigheter. System byggdes upp för att samla in statistik om alla delar av ekonomin. Prognoser och modeller kom till för att informera politiken om vilka åtgärders om var lämpliga. Samhället sågs som en maskin som man kunde styra centralt med olika beslut.

Starka krafter fanns efter kriget som ivrade för att behålla andra världskrigets regleringar. Men nu i syfte att stärka politikens och samhällets makt över ekonomin och för att undvika en upprepning av 1920-talets skakiga ekonomiska resa. Efter en politisk kraftmätning i 1948-års val kom dessa krafter att tappa i inflytande. Det vi fick istället var ett slags samhällskontrakt där företagandet fick fortsätta som förut. Men under förutsättning att man inrättade sig i det starka effektivitetsdriv som varit den bärande idén i regleringsprogrammen på 1940-talet.

Det här öppnade för en satsning på rationaliseringar, stora strukturer och stora företag. En viktig del i detta program var den ”solidariska lönepolitiken”. Den höll upp lönerna men drev på rationaliseringar och strukturomvandling.

I det här skedet undervärderades enskildas drivkrafter att utveckla företag och sina livsprojekt efter egen tanke och vilja. Som inte ville finnas i de stora reglerade strukturerna. Som kände sig mer hemma i det egna projektet. Drivet efter egen dagordning. Med utgångspunkt i den egna personen, inte i de stora politiska sammanhangen eller i de alltmer växande företagen.

När så det stolta samhällsbygget uppifrån tappade styrfart under 1970- och 1980-talen återupptäckte vi värdet av företagande och individuell frihet. Ett nytt intresse kom för företagande, entreprenörskap och innovation. Ord och begrepp som var vanliga fram till 1940-talet i Sverige, men som sen kom att glömmas av.

När man återknyter till idétraditionen kring företagande och entreprenörskap är det intressant att se att det finns en väl utvecklad kunskap kring det här området. Självklart främst hos alla som driver ägarledda företag. Men också i forskningen. Det är en tradition som knyter an till tiden före första världskriget och mellankrigstiden. Tänkandet kring företagande har till stor del kopplat på den tidigare diskussionen nu när ämnet åter blivit aktuellt.

Jag har pekat på tre olika synsätt som finns på företagande och entreprenörskap i denna tidigare idétradition, som är förvånande aktuellt även idag. Enligt dessa kan företagande ses som inspirerat av tre olika områden:

  • Företagande kan ses som en del av en syn på etik där ett väsentligt värde är att bidra till samhällets utveckling genom företagande. Rötterna kan sökas i den värdemässiga utvecklingen i flera länder i Europa från 1600-talet och framåt. Ledarskap och karisma är väsentliga delar av detta. Organisationsförmåga och rationalitet andra.
  • Företagande kan ses som en lärande process där utveckling, innovation och omprövning står i fokus. Viljan att stå fri från olika strukturer och processer, att få agera efter eget tyckande är här viktiga aspekter. Möjligheten att tjäna pengar, att göra en vinst, framhålls också som en stark drivkraft. Förmågan att koppla samman information om produktionsprocesser vare sig det gäller produkter eller tjänster med efterfrågan på marknaden. Som man känner den genom sin unika kunskap. ”Kreativ förstörelse” är en vanlig term i detta sammanhang.
  • Företagande kan också ses som något som är kopplat till olika risker och vinstchanser. Det är genom att kunna bedöma risker och möjligheter i olika affärssituationer, och genom att kunna attrahera kapital som är villigt att ta kalkylerade risker, som företagande utvecklas. Det finansiella perspektivet på företagande, som utvecklats så starkt under de senaste 20-30 åren, fokuseras i detta synsätt.

Det är talande att dessa senare perspektiv har en utgångspunkt i den enskilda individen; mikro-perspektivet. Eller underifrån-perspektivet. Det statliga Keynesianska perspektivet, som vi är så vana att höra om så att vi inte längre märker det, är istället ett makro-perspektiv. Det verkar uppifrån och ner. Just att förena mikro och makro är bland det svårare i företagande, i politik och i våra liv. Vi möter alla varje dag timme för timme. Men ser strukturerna först på avstånd. ”Livet kan bara förstås baklänges men måste levas framlänges”, som Kirkegaard skrev.

IMG_1778 - FABIANWESTER.comKanske är det här som orsaken till svårigheterna att få till stånd en anknytning mellan den övergripande politiken och det vardagliga företagandet ligger. Man behöver inta det individuella vardagliga perspektivet för att kunna uppskatta och inse företagandets villkor och behov. Problemet för politiken är att man vill kunna redovisa beslut och åtgärder, det är svårare att främja långsiktig utveckling, som företagande. Med hjälp av de tre synsätten som jag pekat på tror jag att vi kan få verktyg att tala om företagandets drivkrafter och förutsättningar på ett tydligare sätt. Det har ett värde i sig. Men det är viktigt också i dialogen med företrädare för andra områden i samhället.

Björn Hasselgren, KTH, Medverkade i ägarledarforum februari 2013

Lästips: “Bourgeois Dignity: Why Economics Can’t Explain the Modern World” av Deirdre N. McCloskey – om framväxten av den moderna ekonomin och varför värderingar som främjar företagande spelar stor roll i tillväxten.

Utmaningar inför 2013

IMG_1473 - FABIANWESTER.com

Det är ingen överdrift att förväntningarna var höga. Ett tema som Framtidsspaning 2013 kan ju vid en första anblick låta både klyschigt och ytligt, men sanningen är nog snarare att varje ägarledare ser på varje nytt år med stor respekt. Respekt för de utmaningar som ligger utanför den egna kontrollen men också respekt för de konkreta möjligheter som väntar på att fångas.

Att vi tog oss an dagens tema tillsammans med Tomas Frostberg är ingen slump. Kombinationen av ett brett Öresundsperspektiv och tron på kraften i entreprenörskapet är en utmärkt grund när vi som ägarledare navigerar i snårskogen av politiska beslut, storbolagens nerläggningar och möjliga bolagsförvärv.

IMG_1609 - FABIANWESTER.comMen Tomas Frostberg lät oss hållas lite och inledde med en kort tillbakablick med start i det lyckorus som vi öresundsbor befann oss i kring år 2000. Kanske var detta ett lyckorus som snarare baserades på ett antal punktinsatser som inte förmådde bygga bort kulturella barriärer. Det som regionen behöver när flera storbolag väljer att flytta eller lägga ner verksamheter är fler ”Astra-Zeneca-exempel”. Ett exempel som öppnar upp för en skara av entreprenörer att kliva fram när en stor jätte försvinner från kartan. Vi kan inte fortsätta förlita oss på de stora dragloken, eller som Tomas uttryckte det ”Skånes viktigaste utmaning är att lyfta fram vikten av ägarledda bolag”. Frågan är om inte det ger stora ringar på vattnet för hela regionen den dagen fler har den insikten?

Över till framtidsperspektivet. Föga förvånande konstaterar Tomas att psykologin kommer att styra 2013, men att flera positiva genombrott är fullt möjliga.

  • En nyckel är att lyfta interna och externa entreprenörer. Här finns krafter som rätt tillvaratagna kan påverka utgången av de kommande åren, även redan 2013.
  • Ta till vara, och prioritera, befintliga mötesplatser och skapa nya. ÄgarLedare®, Handelskammaren m.fl.
  • Se Skåne som en del av världen och relatera till möjligheter därefter. Initiativ på temat ”mångfald” har dragits igång och här finns en stor framtidspotential för fler.

IMG_1730 - FABIANWESTER.comEn annan ljuspunkt är att tillgången till tidigt kapital blir allt bättre. Entreprenörer som själva lyckats är ofta välvilligt inställda till att investera tidigt i andra entreprenörer. Även mindre medel kan få avgörande betydelse om de kommer i rätt tid.

En tänkvärd fråga är hur vi befintliga ÄgarLedare kan bli bättre på att identifiera ”nya” entreprenörer och supporta dessa både erfarenhetsmässigt men också genom att investera i startups?

Avslutningsvis kunde Tomas Frostberg inte låta bli att vara lite självkritisk till sin egen bransch: ”journalister måste bli bättre på att lyfta det goda exemplet, inte bara gnälla och granska”.

IMG_1714 - FABIANWESTER.comFrågan är om dagens mest intressanta inslag ändå inte var erfarenhetsutbytet i arbetsgrupperna. Som att höra hur någon har tagit tjuren i hornen och genomfört en ”ekonomiska storstädning” i bolaget, ni vet den som många pratar om men som få gör. Eller att diskutera de expansionsplaner som en annan ägarledare står inför det kommande året.

Frågor som kvarstår att bli besvarade under 2013 är t.ex. Hur växer man på nätet? Hur blir man effektiv i samarbetet med myndigheterna? Vilka möjligheter innebär EES för skånska företag? Med sådana frågor på agendan känns det som att det blir fullt hus även på kommande ägarledarmöten under året…

Jakob Mellergård, Dreambag Event AB   www.dreambag.se

Tillväxtverket valde ÄgarLedare® igen

 

IMG_1699 - FABIANWESTER.comTillväxtverket driver sin verksamhet genom olika program, projekt eller direkta företagsstöd med målen att skapa fler och växande företag för hållbar tillväxt och för att främja utvecklingskraft i alla delar av landet.

ÄgarLedare® har nu för andra gången fått Tillväxtverkets uppdrag att genomföra ett projekt för ägarledare. De bedömer att ägarledda företag har en stor potential med sin stabilitet och långsiktighet på ägande och utveckling. Tillväxtverket vill genom detta projekt bidra till att finna nya metoder för ägarstyrning och utveckling av ett nytänkande i styrelsearbetet.

Vi kommer att erbjuda 25 ägarledda företag en möjlighet att med nya verktyg se över styrningen av sina bolag. Vi kallar det för ett ”utvecklingsprogram” och det startar redan i april.

Du som är intresserad kan redan nu ansöka på – www.agarledare.se/tillvaxtverket/ – där finner du mera information samt ansökningsformulär.

 

 

Styrelse i ägarledda bolag

strategi-1

Jag blir ofta förvånad över den ”ovilja” som många ägarledare kan känna inför att ta steget från en pappersstyrelse till en styrelse med externa ledamöter, något som kan tillföra bolaget och ägaren helt nya möjligheter för företagets fortsatta utveckling.

Oviljan kan ha olika anledningar:

  • En missuppfattning som att en styrelse mera är ett ”kontrollorgan” – en ägarledare vill sällan ha en ”överrock” som blir ett ”hinder” för den frihet man prioriterar som ägarledare, dvs förmånen att själv ta besluten
  • Rädsla för att administrationen blir för omfattande med rapporter i tid och otid – man måste ju jobba också och inte bara producera ”papper” är mångas uppfattning
  • Eller man ser inte helt enkelt vad en styrelse skulle kunna tillföra mer än vad man kan själv – en vanligt förekommande uppfattning som tydligt visar på att man inte riktigt satt sig in i vad det kan innebära

Det finns säkert flera anledningar, men vad talar för att ägarledare mer bör se över möjligheten att tillsätta en styrelse med duktiga och kompetenta ledamöter?

Självklart passar det inte alla, för många kan det räcka med ett bra bollplank i form av ett Advisory Board. Men den ägarledare som tycker sig ha kommit till en nivå med sitt företagande och upplever sig inte komma längre, borde se om inte en styrelse skulle kunna vara vad som behövs för att lyfta sitt företag till nya nivåer.

En styrelse med rätt sammansättning av kompetens och som arbetar med de rätt frågorna, kan var det som behövs.

Det är också därför ÄgarLedare® nu erbjuder ett 3-dagars utbildningsprogram för ägarledare som vill ta tag i eget styrelsearbete, men även kan tänka sig att gå in i andra ägarledda bolags styrelser. Vi gör det tillsammans med Rune Brandinger som är väl insatt i ägarledarens situation. Rune har identifierat 5 kritiska områden som en styrelse måste uppmärksamma och som är helt avgörande för styrelsearbetet i mindre ägarledda bolag.

Vill du veta mera? Kontakta mig Ulf Mattebo på 070-9404420

 

 

En kompis i styrelsen…

DSCF0216Styrelsearbetet i ägarledda företag är en fråga som mer och mer har diskuterats i våra ägarledarforum.

Som ägare till bolaget är det du som ska tillsätta din styrelse och är du dessutom VD så gäller det att du är medveten om vilken ”hatt” du har på dig när du tar beslut om styrelsens sammansättning. Är det då smart att ha en kompis* i din styrelse?

Vi utgår att du som ägare dokumenterat din ägarvilja och formulerat ett ägardirektiv. Då finns förutsättningar att bedöma vilka kompetenser dina ledamöter ska ha. Om nu din kompis uppfyller kriterierna så ligger det kanske nära till att rekrytera honom/henne. Men tänk till två gånger innan.

Tre saker talar emot och det finns säkert flera:
– Äventyra inte er relation om det visar sig att din kompis inte uppfyller kompetenskraven och du måste entlediga honom/henne
– Undvik att det råder ”obalans” mellan ledamöterna om en i styrelsen har en kompisrelation till ägaren tillika VD
– Utmana inte din kompis att tvingas välja var lojaliteten ligger – bolaget eller du som kompis

Sätt samman din styrelse så den får rätt kompetens utifrån vad ägardirektivet säger och glöm inte att årligen utvärdera styrelsens arbete. Har du gjort rätt från början är det sannolikt så att styrelsen får förnyat förtroende ännu ett år och i detta sammanhang (utvärderingen av styrelsens arbete) kanske din kompetente kompis är ett perfekt bollblank.

*Med kompis menar jag en person som står dig mycket nära och ni känner varandras svagheter och styrkor, någon du delar dina ”innersta” frågor med

Inflationssäkra din kompetens

inlaftionssakra-kompetens

Inflationens konsekvenser är något vi alla försöker undkomma på ett eller annat sätt. Vi vill värdesäkra våra tillgångar men vi vill också få en avkastning som överstiger inflationen så att inte tillgångarna minskar i värde.

Detta förstår alla när det gäller ekonomi, men det gäller lika väl vår kompetens, vårt kunnande?

Igår träffade jag en ägarledare  som använde detta begrepp för att förklara varför han deltar i www.agarledare.se  – han menar helt enkelt att om han inte medvetet utvecklar sig och ständigt förkovrar sig, dvs får  ”avkastning” på sitt intellektuella kapital (att hans kompetens och kunnande ständigt blir bättre), kommer han snart att tappa förutsättningarna att som ägarledare driva sitt företag i en allt tuffare konkurrens.

En jämförelse som är begriplig och som inspirerar till ständig förkovran för att bli en ännu bättre ägarledare… och som är anledningen till varför ÄgarLedare® finns!

Gin & Tonic teorin…

gintonic…var en av många tankar som  Göran Adlén delade med sig på ÄgarLedarDagen 2011.

ÄgarLedarDagen tog upp de ägarledda företagens framtid och några av de trender som påverkar just nu. Journalisten och programledaren Linda Nyberg var moderator.

Glöm bort Kotlers teorier om marknadsföring… kunskaper om virus är mera lärorikt? En ”duttiliduttarbetere” vill arbeta när det passar honom/henne och inte arbetsgivaren – men hur går det då med planeringen av verksamheten? Varför så likformiga i sökandet av nya medarbetare istället för att ta tillvara på all kompetens?

Trovärdighet och transparens är ord som måste få sin verkliga innebörd, för vem är det som avgör framgången? Göran ställer också företagens varumärken på sin spets och menar att det personliga varumärket är viktigare… och inte minst de mindre företagen som vinnare i jämförelse med de större.

Detta är något riktigt bra och utmanande… hur hanterar du som ägarledare dessa utmaningar?

Göran Adlén – första delen

Linda Nyberg intervjuar deltagare – första delen

Göran Adlén – andra delen

Linda Nyberg intervjuar deltagare – andra delen

Inom 10 minuter var alla rum bokade

Friberghs herrgårdMichael Hallbäck, ägarledare och VD för Friiberghs Herrgård, var på väg att anställa en traditionell konferenssäljare men rekryterar nu istället en säljare som är väl insatt i sociala medier och som vet hur dessa kan användas i försäljnings- och marknadsföringssyfte.

Friiberghs Herrgård är en magnifik anläggning, förutom konferens erbjuder de även möjligheter till weekendmöten med olika aktiviteter – från whiskyprovning till golf. Att marknadsföra och sälja dessa aktiviteter brukar attrahera ett 25-tal personer per tillfälle, enligt Michael.

När Friiberghs engagerade en känd bloggare som över en weekend skulle medverka i en ”bloggträff” och även bloggade om detta, fick de ett fantastisk gensvar. INOM 10 MINUTER VAR SAMTLIGA RUM BOKADE! Michael förstod det genomslag som finns i sociala medier och ändrade strategi för sin rekrytering.

När vi diskuterat teman för kommande möten, har vi i två nätverk tagit beslut om att ägna en dygnskonferens åt just sociala medier. Vi ser hur fler och fler använder dessa medier i sin kommunikation och förstår att det är något som vi måste lära oss mera om.

Hur ska vi som ägarledare förhålla oss till sociala medier? Kan de användas i våra verksamheter och i så fall hur? Vi ska anlita resurspersoner med bästa kompetens inom området och tillsammans dela erfarenheter för att se om det är något som kan innebära affärsnytta oberoende av bransch och verksamhet?

Vilka är dina erfarenheter? Välkommen att blogga och delge dina synpunkter… vad kan vi lära av varandra?